I onsdags anmäldes Marielundsfrågan till kommunstyrelsens möte den 12:e. En journalist från Radio Uppland hade rapporterat för ett par veckor sedan att så skulle ske, men vi trodde inte att det kunde ske så snabbt. Det verkar näst intill kuppartat att presentera det nya förslaget efter midsommar och låta politikerna fatta beslut första mötet i augusti, i sommartider. Kommunens egen utredning om kulturmiljön – som verkar vara ett gediget arbete – är i skrivande stund inte offentliggjord. Även om den hinner publiceras före mötet verkar det orimligt för våra beslutsfattare att hinna läsa igenom.

Men det finns en möjlighet att ärendet ändras eller skjuts upp: Nu på måndag den 10:e augusti sammanträder kommunstyrelsens arbetsutskott. De går igenom de anmälda frågorna och har möjlighet att påverka dagordningen.

Så här ser frågan ut på kommunstyrelsens dagordning: ”Att godkänna samrådsredogörelsen med förslag till riktlinjer för det fortsatta planarbetet och förslag till förändringar i planförslaget. ” Låter väl inte så farligt tänker man…?

Vad betyder det? Jo, i praktiken att planarbetet blir låst till en byggnation i Gunsta och Marielund. I dokumentet fastslås att Marielund är lämpligt att bygga i. Andra alternativ än Marielund redovisas inte. Tjänstemännen som arbetar med planen får stöd att arbeta vidare enligt de riktlinjer som de själva har skrivit. Därefter ställer de ut sitt förslag. Därefter går frågan till beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan förstås rösta nej. Å andra sidan kan de tjänstemännen som gjort förslaget säga att de följt de riktlinjer som kommunstyrelsen fastslagit – och att det finns ett politiskt stöd. Problemet är att det i verkligheten är några enstaka tjänstemän som författat sina egna riktlinjer. Politikerna har knappast haft tid att läsa alla papper. Politikernas bild av frågan bygger därför på den avrapportering som görs gång på gång på mötena av… just det – samma tjänstemän som själva driver sakfrågan och skriver sina egna riktlinjer. Den andra sidan, där vi finns tillsammans med en mängd andra remissinstanser – får aldrig chansen att balansera bilden.

Vad kan vi göra nu akut? Först och främst kontakta politikerna i kommunstyrelsen (och arbetsutskottet). Men att kontakta media, skriva insändare m.m. kan göra nytta. Vad kan vi säga?
– Kräva att politikerna sätter sig in i frågan innan beslut. Ett minimum är att de lyssnar till båda sidor (t.ex. bjuder in Marielunds vänner) och läser in sig på kommunens egna utredningar, t.ex. den byggnadskulturrapport som är gjord, men inte offentliggjorts.
– Att påpeka att planförslaget för evigt skadar upplevelsevärdet av Marielund: Ett unikt område ur kulturhistorisk synvinkel och tillsammans med Lennakatten ett av Uppsalas bästa utflyksmål.
– Polikerna kan uppmana redan nu att den ansvarige tjänstemannen ska stryka Marielund ur sina planer. Det är inget bra förslag. 250 hus är inget att strida för. Majoriteten i kommunen har aldrig uttryckt något tydligt stöd för planerna. Vi vet dessutom att många i majoriteten tydligt säger nej till planerna. Oppositionen är direkt negativa till förslaget.

Kort sagt: Politikerna får antingen säga ifrån eller skjuta fram beslutet. Att låta förslaget gå igenom är direkt dumt.